I helgen på den mörkaste natten, det snöade i mörkret och jag trodde att jag var så gott som kallt kött. Då dök han upp, en skelande galen man kröp fram under en gran. Han sa -kom, kom till mig här.. Möt min bror..
Nattens mystiska ton fick mig att känna att jag hade en gång känt denna man.
Han kröp ner under granen och jag följde efter, där fanns en lucka i marken. Han öppnade den och gick ner för en mörk trappa. Jag stängde det kalla trälocket efter mig.
Vi följde ner den längsta stentrappa jag nånsin följt, vi gick nog 5 minuter innan vi kom ner.
Där satt det en likadan fast han såg mer frisk ut, lutad mot en garderob med ett allvarligt uttryck på ansiktet. Jag kom ihåg nu.. Detta är labbet... Detta labb har två ingångar, har mer än 500 rum stort och senast jag var här så höll dom fortfarande på att utveckla och gräva nya rum.... Detta är labbet som jag skapades i... Tusentals kloner skapade av olika versioner av DNA-H.A... Jag minns nu... Vi alla är bröder...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar